Det har hänt så mycke omrking mig dom senaste åren.
Jag kan knappt skilja på vad som va värst , jag kan inte ens tänka på bara en sak i taget.
Allt kommer med en och samma gång..
Men jag känner bara att det värsta är över..
Och nu när jag är ensam och kan andas, och planera dagen som jag själv vill utföra den så
blir jag glad och jag glädjs åt när jag gör något för mig själv eller någon jag tycker om eller någon jag älskar.
Jag har alltid varit likadan, jag mår så bra av att glädja andra, eller när människor som har mått skit mår sedan bra av att jag bara hjälpt till.

Men jag känner nu att det kommer stora ändringar i mitt liv..
jag har den stora magiska viljan och den lusten man ska ha för att se fram emot att ta emot ändringar i livet..
Det kan självklart krävas mycke angagemang av mig, vilket jag gillar, för att jag gillar inte att få något enkelt..
men det är det värt..

Min blogg är inte den enklaste att förstå sig på, men med dagarna kommer jag att dela mig mej till er mer och mer..
jag lovar inte något så att det inte blir att ni besöker och inte läser nytt, men vad jag kan lova är att ni som har följt mej sen innan ni kommer att förstå mig mer och mer.
Varför jag har vart och gjort och känt som det har vart och blivit, allt har varit en labyrint.
Men jag lovar att allt har en förklaring..

Om bloggen blir något av ett "beroende" för mig, i framtiden så kommer jag att skaffa mig en egen hemsida..
Som sagt en ändring blir för lite, mycke ändringar, men en dag i taget..

Jag tackar bara alla och mig själv över att jag är en stark individ som inte låter mig trampas av SKIT!

:) <3

Visst äre så att man inte känner inte igen mig längre.
Har tagit distans från allt och alla...

Kan bero på att jag fick nog av allt och alla (dom jag hade mest att göra med då)
Kan bero på så mycke som inte ens kan ana..

Men idag mår jag nästan 100% bra.. det finns något kvar att göra, coh det vill jag få överstökat
jag önska att det var simpelt att bara lägga fram ett hejdå bara sådär..
jag har inga känslor som helst kvar.. vad jag har kvar är nog ilska över att jag lät mig själv gå igenom något onödvändigt i mitt liv.. då jag hade vissa som sa till mig att dra mig ur i tid... och jag valde att tro en idiot som knappt vet vad kärlek är..(och jag som alltid säger till mina närmaste, om du ser att vi varnar dig varför står du kvar eller vad du nu kan handla om)

Jag ser mig själv som ett offer..
men innan jag förklarar mer, så vill jag påpeka något här, antingen fattar ni eller så saksamma.. jag orkar inte använda svenska A för att bli förstådd.

Jag är den som säger att jag vill inte att mitt liv blir omtalat av alla.. och då har jag fått både som fråga och kritik.. det här då: men ändå sitter du och skriver ut till hela världen vad som sker i ditt liv..

jag skriver av mig här.. jag ger blanka skit i vad folk säger om mitt liv.. men jag väljer hellre skriva av mig här än att gå till en person i tillit och sen få reda på att mitt privatliv ändå är omtalat av alla trots att jag inte publicerar utan bara har muntlig kommunikation med människor i tillit... förstår ni skillnaden?

Jag vill inte behöva förklara just nu för att jag är inte på humör, hur bra person jag egentligen är..
Men jag kan säga att det jag va med om sist har jag bara sett på TV noveller såper kalla det va ni vill..

Jag ser mig själv som ett offer som sagt..
Jag undrar än, varför hände det här mig?
Men samtidigt är jag fan tacksam över att det hände...
för att jag kan säga rakt av utan att visa någon hänsyn till den idioten att du anar inte vem du vågade såra..
Jag kommer inte att hämnas absolut inte :)
som sagt du gjorde mig en tjänst.. fegt gjort egentligen istället för att bara säga hur det låg till så va du otrogen igen..
Men iaf.. jag har inte blivit besviken jag har inte blivit sårad..
Den enda personen jag är besviken på är mig själv..
för jag tänker idag.. vadfan har vi för gemenskap egentligen? vi är från två olika världar..

jag vet inte hur ni folk ser mig, när ni ser mig ute eller när ni läser min blogg och sen träffar på mig..
men jag antar att vissa snackar massa bullshit, inget nytt.. och vissa andra beundrar att jag har modet att lägga fram mina upplevelser på en internet blogg där alla kan läsa vad jag upplever..
Säg och tyck vad ni vill, varsågod my plasure.. till skillnad från många så är jag ärlig och modig av mig delar med mig för att jag vill, jag har inga fördomar mot någon.. men vissa av er har det :)
fuck off rakt av.. jag säger bara det, fuck you rakt av till cyniska och falska jävlar..

iaf.. bättre tider är välkomna in i mitt liv..
ni läser och ni kanske inte fattar nånting av det ni läser, jag är ju en nyckfull och oförutsägbar när jag väl sätter igång med min ironi och min oförutsägbara personlighet.. men jag lovar er, jag lovar er att när jag väl har sagt mitt som jag vill få ha sagt nu så allt är sagt så kommer jag att uppdatera med klara ord vad allt handlar om..

men en sak bara :)

ALDRIG MER DEN HÄR JÄVLA IDIOTEN.
Och en sak till, jag söker inte kärlek och ingen date eller nånting..
jag är redan lycklig ensam.. drar mer än gärna ut på en öl och har kul med dans och skratt but nada mas than that..

Tack ;)