LÅTER LÅTEN TALA FÖR MIG!

Ja, vad kan jag säga?

Jag sitter och tänker på all vänskap jag har haft och har genom tiderna och idag..
Det finns ju så olika människor, självklart kan man definerra vilket kategori dom tillhör..

Men när jag väl t'nker efter så, är dom onärmaste närmast, och dom närmsta dom onärmsta..
Svårt och förklara...

Jag tror också att jag kan påpeka nångång ibland att det är ju åldern också, jag menar jag känner från 11 årsålderns till 70 års åldern, jag gillar att prata med all slags människor och i all ålder, åldern säger mig nada, ibland har en 11 åring sagt vettiga saker lika så en 70 åring, det handlar inte om deras ålder, det handlar om hur dom ser saker och vad dom tänker just då..

Men självklart i min situation så har jag mina favoriter och det nekar jag inte..
nämner inga, men dom vet vilka dom är..

Men vänskap är som en relation, det enda som skiljer en vänskap från ett förhållande är att man inte rör varandra med sexuella tankar och man behöver inte heller uppdatera varandra om allt man gör.. det är den enda skillnaden...

Vänskap är nog något jag inte kommer att ge upp på, för att det är något fint.. och jag kan inte tro att vänskap inte finns...

Om alla förklarade och definerade sin personlighet efter hur dom själva är och hur dom funkar vid olika tillfällen så skulle det bli enkelt för oss människor att säga ja eller nej. Alltså man tackar ja eller nej.

Och om jag nu skriver ner några av mina egenskaper, så blir jag själv, oj... för att jag är inte vilken kvinna som helst
jag är en kvinna man uppskattar högt och man respektearar och värdesätter mig.

En av mina positiva egenskaper.
*Respektfull
*Ärlig
*Lojal
*Humoristisk
*Översocial
*Positiv
*Underbar
*Älskvärd
*Älskar att servera den jag älskar (min bebis, min pojkvän(om jag hade))

En av mina negativa egenskaper.
*Envis
*Förhastad

*Oförutsägbar
*Negativ
*Otillgänglig


ja det här är få av mina egenskaper, har ju andra egenskaper man inte har skrivit ner här, men som jag bara inte orkar påpeka, där skrev jag ner dom och det här är ett exempel...

Jag ser mig själv som en ganska underbar person, jag älskar att ha det bra och jag är för det mesta en person somm inte ger upp lätt, jag stannar kvar tills någon säger med en ren sanning om ögonen att jag ska ge upp.

Jag har inte det lätt just nu, och this makes no sence...

Just därför har jag valt att inte uppdatera, för att inte ens jag kan förklara hur dåligt jag mår..

Men det enda som lugnar ner mig, är att allt du gör mot mig just nu, kommer du att få tillbaka..

För att du är anledningen till att jag mår skit.

Jag känner mig motarbetad.
Det känns som att jag försöker och försöker och försöker men det blir ingenting av mig angagemang.
Då blir jag...... MOTARBETAD!
Just för att jag kämpar medans den/dem andra personer/na gör arbetar emot det jag så mycke vill nå.

Jag känner mig för det mesta lurad, inte av den personen även om jag själv bara förstår vad jag skriver och inte ni andra..

Speachless just nu..

Jag tänker djupt idag. Tänker mycke på människans kroppspråk.

När vi är glada har vi inga problem med att sprida glädje, fast det finns ju människor som alltid är positiva trots deras hemska liv så bär dom ett leende som får en själv att bli glad och positiv.
Men i "vanliga" fall, så yttrar för det mesta vår gångstil våra händer och våran ansikte hur vi mår.
Och jag har studerat så många människor, både nykter som full och jag har märkt att vi alla är ganska lika, det läskiga är att vissa människor vill inte bli genomskådade och avslöjda så dom blockerar deras känslor när dom bemöter andra människor och tar på sig "glädje-masken" som jag kallar det för.

Varför? varför vill man inte dela med sig? (i försig så är ju många människor ganska jobbiga, dom skvallrar om sånt som andra lider av och det får oss att ta på oss masken nånång ibland.) (stämmer inte in på mig)
Men om världen renoverades säger vi, och det hade inte funnits något som heter rasism, och alla krig och allt vad det finns idag, och alla gav alla en chans att få vara sig själva, skulle vi då fortsätta med samma system om masken eller skulle vi vara oss själva?

;-) think think