Jag tror - jag tror att när det är över,
  Det kommer bara tillbaka i blixtar, du vet?
  Det är som ett kalejdoskop av minnen.
  Det bara allt kommer tillbaka. Men han kommer aldrig.
  Jag tror att en del av mig kände, och den andra delen av mig  såg  honom och att detta skulle hända.
  Det är inte riktigt vad han sa eller vad han gjorde,
  Det var en känsla som kom tillsammans med den händelsen just då ..........
  Och det galna är att jag vet inte om jag någonsin kommer känna så igen.
  Men jag vet inte om jag borde.....
  Jag visste att hans värld flöt i lögnerför snabbt och brände för ljust... så det förväxlades med en god lögn
  Men jag tänkte bara, hur kan djävulen bara komma att dra dig mot någon som ser så mycket ut som en ängel när han ler mot dig?
  Kanske visste han det  när han såg mig.
  Jag antar att jag tappade bara min balans.
  Jag tror att den värsta delen av det hela var inte förlora honom.
  Det  var att jag höll på att förlora mig själv...för han

Det är läskigt att tala i gåtor.. jag blir själv skraj... kan tänka mig att ni förstår inget..
men det är mer meningen att bara läsa och försöka att förstå att detta är en kortfattning av nästan 3 år..

och mina sista ord till det här är, fuck u back
Va lycklig och njut!

Det första jag får upp tankarna när jag ska skriva är att jag är hjärtkrossad :(

Visst är jag ingen ängel, men mina misstag i det hela går inte att jämföra med dina.

Du underskattade mig, uppskattade aldrig att jag ville finnas till när jag lyssnade eller när jag hjälpte dig
med något, allt tog du för givet känns det som.
Och det jobbiga är att du fick mig att tro att det var mitt fel hela tiden när du väl kunde vända på saker och ting.
Det är så mycke jag kan skriva.

Men, den boken stänger jag. Och säkert kommer du att vilja göra allt och säga allt du inte har gjort och sagt
men jag kan säga något jag aldrig har sagt förr....... det är försent.

Jag lider idag, jag kommer att lida... men jag vill bara att den dagen då jag glömmer dig kommer..