Videoklippet-Fable=Fabel=Allegorisk=bildlig! Om det förklarar något bättre för er hur mitt mående är just nu..
Jag går förbi en del människor om dagarna nu..
Vissa ser jag nångång ibland, vissa kommer jag förmodligen kanske aldrig mer se igen i mitt liv..
In i min värld där allt är i oordnig just nu, så börjar jag analysera varenda steg jag tar för att ta ig ur dom här tankarna som ständigt envisas mot mig.. (jag envisas då mot mig själv)

Känner mig inte förstådd, och söker ingen empati eller någon sympati heller..
Men den här så kallade ¨fasen¨var  något lärorikt, nu vet jag att söka förståelse hos en ¨normal¨människa ger inget resultat. Det ger huvudverk och 1000 frågor, frågor jag inte vill eller kan svara på..

Jag längtar till videon jag ska ladda upp. Lovar inget datum, vet hur oordningsam jag är med allt just nu..
Men varje dag är kamp, det börjar svalna lite, men har en del att ta itu med.. Inget är enkelt längre, man är vuxen och som vuxen ska man kunna ha ordning på det enklaste, men där dyker det upp en envis fråga, vad är enkelt i det här livet?

Jag går från ämne till ämne, i know.. oordning..
Jag vet att jag mår bra av att skriva av mig varje dag, emn jag har 2 småttingar som kräven en del av mig, och då hamnar ¨dagboken ¨åt sidan..men det här är min terapi, att skriva av mig..

En kram... en puss...hejdå säger jag..? :D bye!

Jag kommer på saker och ting när jag sysselsätter hemmet to-do-list..
Kommer in på tankar, och jag inser saker o ting som jag i vanliga fall, bara väljer att tänka bort, för min egen skull.
Tänker: När en person inte längre har murar , när vi inte har väggar och tusentals lås till hjärtat.. När vi befriar oss från det hemska såren och minnen vi har låtit oss själva gå ogenom..

Det är ju alltid bra att ha erarenhet...... men ite till vilken kost som helst, känslan tar ör mycke stryk, personligheten är inte den samma kanske.. man tänker efter 20 ggr sen när man vill våga igen, man är mer bestämd till hur man nkar som person, och ens principer ska bli accepterade eller så funkar det inte.

Men säg nu att man är i entt destruktivt förhållande.
.......hur kan det gå så långt som att man inte låter sig själv se hur den människan är och behandlar en?
Det måste ju vara så att man inte har tidigare erfarenhet för att märka (offret)
och den som såkallat ¨leder¨förhållandet är manipulativ...

Egentligen så ser man perosnen hela tiden för vem den är hur den är, det gäller att bara att ha bra självknnedom och veta vad man accepterar och vart gränsen går..